Bladlössen föredrar unga växtdelar. Sitter i täta kolonier i
skottspetsar och på de yngre bladens undersida och suger växtsaft
som gör att plantorna hämmas i tillväxten. Bladlössen utsöndrar
en sockerhaltig vätska, honungsdagg, som täcker växtdelar och
fönsterkarmar med ett klibbigt skikt. Efterhand som bladlössen
växer ömsar de skinn och dessa tomma skinn faller ner på bladen.
Man ser det som vita, tomma skal som ligger på bladen och i
fönsterkarmen. Går angreppet riktigt långt utan att åtgärdas kan
det börja växa en svamp, sotdaggssvamp, i honungsdaggen.
Sotdaggssvampen hindrar solljuset att nå bladen och detta får till följd att tillväxten hos plantan minskar. Tillslut kan
angripna växtdelar vissna och dö.
Bladlössen kan även sprida virussjukdomar mellan växter.
Det finns många bladlusarter men gemensamt för alla är att de har stickande och
sugande mundelar som gör hål i blad och andra växtdelar. Vissa bladlusarter har
enzymer i saliven som deformerar blad och unga skottdelar när de är där och suger
växtsaft. Bladen blir då hoprullade eller krusiga och det kan också bildas
gallbildningar, upphöjningar, på bladen.
Bladlössen är ca 1-4 mm långa och färgen varierar från art till art. Det finns bl.a.
gröna, gulgröna, svarta och bruna bladlöss.
De flesta bladlössen är vinglösa men när det förekommer vingar är de genomskinliga och framvingarna är större än
bakvingarna. De som har vingar förflyttar sig mellan olika växter och kan på så sätt starta ett nytt angrepp och bygga
upp en ny koloni.
En anledning till att bladlössen snabbt bildar stora populationer är att det ofta förekommer fortplantning utan
befruktning, så kallad jungfrufödsel. Honorna föder identiska avkommer av sig själva och vid temperaturer kring 20
grader är avkomman redo för en ny generation redan efter en vecka. Detta innebär att en hona kan leverera mellan 50
till 100 döttrar på 3 veckor. En bladlus lever i ca 4 veckor.
På hösten föds både hanar och honor som parar sig och de befruktade äggen övervintrar. Tidigt på våren kläcks äggen
och ett nytt angrepp kan ta sin början.
Bekämpning Flera rovdjur såsom nyckelpigor, både fullbildade och larver, samt larver av blomflugor,
stinksländor och parasitsteklar livnär sig på bladlöss.
Det finns parasitsteklar som är specialiserade på bladlöss. Parasitstekelns hona sticker in sitt äggläggningsrör i
bladlusens kropp och lägger ett ägg. Larven som kläcks äter sedan upp lusen inifrån. Parasiterade bladlöss svullnar
upp, kroppen ändrar färg och hårdnar, en s.k. mumie har bildats. När stekeln är fullbildad gör den ett hål i mumien
och kryper ut. Nyttodjur kan köpas på nätet och skickas hem med post. De är effektiva när de äter upp bladlössen.
Man kan även bekämpa lössen mekaniskt genom att klämma ihjäl dem eller spola bort dem med vatten under högt
tryck. Klipp eventuellt bort kraftigt angripna skott. Vanlig såplösning (0,5 dl såpa och 1 liter vatten) har effekt mot
bladlöss liksom flera växtvårdsmedel. Det är viktigt att alla lössen träffas av lösningen.
Pyretrumpreparat när lössen suger av växtsaften får de i sig giftet och dör.
Har växten drabbats av sotdaggssvamp som en följd av bladlusangreppet måste växtens blad tvättas rena så att
solljuset åter kan komma växten tillgodo
Foto havenyt.dk
