{"id":365,"date":"2017-08-23T21:56:08","date_gmt":"2017-08-23T19:56:08","guid":{"rendered":"http:\/\/tergum.se\/chili\/?page_id=365"},"modified":"2017-08-23T21:56:08","modified_gmt":"2017-08-23T19:56:08","slug":"om-chili","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/chili.rbit.se\/index.php\/om-chili\/","title":{"rendered":"Om chili"},"content":{"rendered":"
\n
\n\t

Inneh\u00e5ll i chilipeppar
F\u00f6rutom att de inneh\u00e5ller vatten och kolhydrater som de allra flesta gr\u00f6nsaker och frukter
s\u00e5 inneh\u00e5ller \u00e4ven chilipeppar en rad andra nyttiga \u00e4mnen, s\u00e5 kallade bioaktiva \u00e4mnen.
Det finns lipider, bland annat i form av fetter och olika varianter av tokoferoler som \u00e4r ett
provitamin E-\u00e4mne. Vidare finns det olika typer av aminosyror, proteiner och
mikroelement, framf\u00f6rallt j\u00e4rn. De olika f\u00e4rg\u00e4mnena utg\u00f6rs av olika flavonoider och
karotenoider och flera av dessa \u00e4r starka antioxidanter. Smaken representeras av olika
arom\u00e4mnen och det kan finnas mellan 100-140 olika s\u00e5dana. Chilipeppar inneh\u00e5ller \u00e4ven
vitamin B1, B2, B3, C och provitamin A. Just inneh\u00e5llet av vitamin C och provitamin A \u00e4r
st\u00f6rre \u00e4n de vanliga rekommenderade k\u00e4llorna f\u00f6r vitaminerna (Bosland, 2012). Vitamin C
motverkar hj\u00e4rtsjukdomar, h\u00f6gt blodtryck, kolesterol och cancer (Campos et al., 2013).
Den st\u00f6rsta koncentrationen finns i gr\u00f6n, f\u00e4rsk chilipeppar och ca 30 % f\u00f6rsvinner vid
tillagning. I torkad chilipeppar \u00e5terfinns n\u00e4stan inget C-vitamin alls (Bosland, 1994).
Det unika \u00e4mnet som ger chilipepparen dess hetta \u00e4r en grupp alkaloider som heter
kapsacinoider, som ej har n\u00e5gon f\u00e4rg, lukt eller smak. I den gruppen alkaloider ing\u00e5r
bland annat kapsaicin och dihydrokapsaicin, vilka tillsammans utg\u00f6r 90 % av
kapsaicinoidhalten (Bosland & DeWitt, 2009 & Montoya-Ballesteros et al. 2014).
Kapsaicinoiderna uppvisar \u00e4ven antioxidanta egenskaper. Halterna av de olika bioaktiva
\u00e4mnena kan variera stort beroende p\u00e5 sort, namnsort och odlingsbetingelser. Dessa
alkaloider produceras i k\u00f6rtlar som \u00e4r placerade d\u00e4r fruktv\u00e4ggen m\u00f6ter fr\u00f6f\u00e4stet, den vita
v\u00e4vnad d\u00e4r fr\u00f6erna \u00e4r placerade. Det \u00e4r allts\u00e5 inte fr\u00f6erna i sig som \u00e4r starka.
Koncentrationen \u00e4r oj\u00e4mn och spridd \u00f6ver frukten men den st\u00f6rsta koncentrationen
\u00e5terfinns alltid i fr\u00f6f\u00e4stet n\u00e4rmast stj\u00e4lken (Bosland & DeWitt, 2009). De \u00e4r v\u00e4ldigt stabila
alkaloider som inte p\u00e5verkas n\u00e4mnv\u00e4rt av vare sig kyla, uppv\u00e4rmning eller tillagningss\u00e4tt
utan beh\u00e5ller sin starka karakt\u00e4r. Den kemiska uppbyggnaden av kapsaicin, C18H27NO3,
p\u00e5minner om peperin, C17H19NO3, som ger peppar, Piper spp., dess starka smak (Bosland,
1994).<\/p>\n

Chilin har en k\u00e4rlutvidgande verkan, varf\u00f6r den anv\u00e4nds till salvor och liniment mot muskelv\u00e4rk.
Capsaicinet i chilin har b\u00e5de botande och f\u00f6rebyggande verkan mot \u00f6ron- och n\u00e4ssjukdomar.
Chilin s\u00e4gs \u00f6ka oms\u00e4ttningen efter m\u00e5ltiden med ca 25 %.
Chilin inneh\u00e5ller mer A-vitamin \u00e4n n\u00e5gon annan nyttov\u00e4xt och mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket
C-vitamin som citrusfrukter.<\/p>\n

De vanligaste chiliarterna
C. annuum Spanskpeppar , hit h\u00f6r bland annat jalape\u00f1o och vanlig paprika.
C. baccatum, B\u00e4rpeppar trivs i svalare klimat, samlingsnamnet f\u00f6r flera av artens sorter \u00e4r Aji. har ofta en gul f\u00e4rg. De \u00e4r vanligast f\u00f6rekommande i Peru. SHU 30.000 - 50.000
C. chinense, Havannapeppar Har flera av de starkaste sorterna som habanero, Scotch Bonnet och Red Savina. C. chinense \u00e4r vanliga i V\u00e4stindien och Mexiko upp mot SHU 1.500.000
Capsicum frutescens,Fler\u00e5rig spanskpeppar hit h\u00f6r bland annat tabasco och den brasilianska malagueta.
Capsicum pubescens, Rokotopeppar \u00e4r den minst vanliga och den enda arten som inte v\u00e4xer i vild form. H\u00e4r hittar vi peruanska rocoton och mexikanska Manzano. V\u00e4ldigt sv\u00e5r att odla. SHU 50.000 - 250.000<\/p>\n

Paprika 0-100 scovillegrader
Jalape\u00f1o 2000-8000 scovillegrader
Cayenne och tabasco 30 000-50 000 scovillegrader
Habanero 100 000-350 000 scovillegrader
Bhut jolokia 1 000 000 scovillegrader<\/p>\n

Tips vid odling av chili<\/p>\n

Tillg\u00e5ngen p\u00e5 kalium p\u00e5verkar frukts\u00e4ttningen och f\u00f6r att uppn\u00e5 stora sk\u00f6rdar beh\u00f6vs det god tillg\u00e5ng p\u00e5
kalium i n\u00e4ringen.<\/p>\n

Grund\u00e4mnet kv\u00e4ve \u00e4r ett av de n\u00e4rings\u00e4mnen som har st\u00f6rst p\u00e5verkan p\u00e5 gr\u00f6dan och en
stor roll i bildandet av kapsaicinoider. Tillg\u00e5ngen eller den halt av kv\u00e4ve som \u00e5terfinns i
fr\u00f6f\u00e4stet i frukten har stor p\u00e5verkan p\u00e5 den halt av kapsaicinoider som bildas.
Studiens resultat fann att fr\u00f6f\u00e4stet har en f\u00f6rm\u00e5ga att kanalisera oorganiskt kv\u00e4ve till
aminosyror och vidare till sekund\u00e4ra metaboliter, i detta fall kapsaicinoider (MonforteGonz\u00e1les
et al., 2010).<\/p>\n

L\u00e5ga halter av kv\u00e4ve resulterar generellt i liten bladmassa och biomassa medan h\u00f6ga
halter ger en st\u00f6rre tillv\u00e4xt, s\u00e5 till den grad att v\u00e4xten kan komma att skugga sig sj\u00e4lv.
Bildandet av fytokemikalier p\u00e5verkas av tillg\u00e5ngen p\u00e5 kv\u00e4ve. Bland annat s\u00e5 h\u00e4mmas
bildandet av askorbinsyra av h\u00f6ga halter kv\u00e4ve i m\u00e5nga gr\u00f6dor. Hur sambandet
egentligen ser ut mellan kv\u00e4veg\u00f6dsling och andra g\u00f6dselmetoder \u00e4r inte riktigt utrett
(Leskovar, 2009)<\/p>\n

Generellt kan s\u00e4gas att om plantan f\u00e5r f\u00f6r lite av makron\u00e4rings\u00e4mnena s\u00e5 minskar
biomassan men d\u00e4remot \u00f6kar de sekund\u00e4ra produkterna\/metaboliterna. I f\u00f6rs\u00f6k s\u00e5
uppm\u00e4ttes de h\u00f6gsta koncentrationerna av kapsaicin i de prover som ej fick
amoniumnitrat, NH4NO3, och f\u00f6rfattarna drar slutsatsen att en fr\u00e5nvaro eller minskning i
tillg\u00e4ngligt nitrat ger en \u00f6kning av halten kapsaicin. Monforte-Gonzales (2010) menar p\u00e5
det motsatta. Att tillf\u00f6ra kv\u00e4ve efter bloms\u00e4ttning kan s\u00e4nka halten av kapsaicin menar
Bosland och DeWitt (2009).<\/p>\n

Att ut\u00f6ver det \u00e4ven kunna f\u00f6rse chiliplantorna med rikligt med ljus utan
att temperaturen blir alltf\u00f6r h\u00f6g verkar ocks\u00e5 vara gynnsamt. D\u00e4rtill kan \u00e4ven
kv\u00e4vetillg\u00e5ngen kontrolleras s\u00e5 att plantan har god tillg\u00e5ng p\u00e5 kv\u00e4ve fram till blomningen
inleds d\u00e5 \u00e4ven detta verkar gynnsamt f\u00f6r syntetiseringen av kapsaicinoider.<\/p>\n

Kapsaicinoider
Det finns flera olika kapsaicinoider. Den vanligaste \u00e4r kapsaicin, f\u00f6ljt av dihydrokaspaicin.
Dessa brukar f\u00f6rekomma i alla chilisorter i proportionerna 1:1 till 1:2 och allt d\u00e4remellan
(Bosland, 1994). De orsakar en br\u00e4nnande, irriterande och stickande k\u00e4nsla som \u00e4r
karakt\u00e4ristisk f\u00f6r chilipeppar. Kapsaicin \u00e4r den starkare av de tv\u00e5 vanligaste
f\u00f6rekommande kapsaicinoiderna. Nordihydrokaspaicin \u00e4r den mildaste typen som
orsakar en v\u00e4rmande k\u00e4nsla och f\u00f6rsvinner relativt snabbt. Homodihydrokaspaicin har en
\u00e4nnu starkare br\u00e4nnande effekt \u00e4n kapsaicin och dihydrokapsaicin, som uppst\u00e5r med
f\u00f6rdr\u00f6jd effekt och upplevs som v\u00e4ldigt irriterande (Bosland, 1994). Dessutom kan den ge
en n\u00e4stan bed\u00f6vande k\u00e4nsla i halsen (Bosland & DeWitt, 2009). Dessa fyra, tillsammans
med homokapsaicin, utg\u00f6r oftast den totala sammans\u00e4ttningen av en namnsorts
kapsaicinoidhalt. Totalt finns det dock ett 20-tal \u00e4mnen i denna grupp s\u00e5 variationen i
upplevd styrka kan vara stor (Montoya-Ballesteros et al., 2014).<\/p>\n

\"\"<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>

\"\"<\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inneh\u00e5ll i chilipepparF\u00f6rutom att de inneh\u00e5ller vatten och kolhydrater som de allra flesta gr\u00f6nsaker och frukters\u00e5 inneh\u00e5ller \u00e4ven chilipeppar en rad andra nyttiga \u00e4mnen, s\u00e5 kallade bioaktiva \u00e4mnen.Det finns lipider, bland annat i form av fetter och olika varianter av tokoferoler som \u00e4r ettprovitamin E-\u00e4mne. Vidare finns det olika typer av aminosyror, proteiner ochmikroelement, framf\u00f6rallt […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/chili.rbit.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/365"}],"collection":[{"href":"https:\/\/chili.rbit.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/chili.rbit.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/chili.rbit.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/chili.rbit.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=365"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/chili.rbit.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/365\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":368,"href":"https:\/\/chili.rbit.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/365\/revisions\/368"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/chili.rbit.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=365"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}